The Garden Patch

Ute på en holme i Nordre älv mittemot Norges då viktigaste stad Kongahälla anlade konung
Håkon den gamle på 1250-talet en ringmursborg till stadens försvar, omnämnd år 1257.
I Håkonssagan berättades att kungen "lät göra borg i Kongahälla på Ragnhildsholmen och bygga hus i kungsgården i staden".

Borgen var ett för sin tid mycket starkt fäste, och vid Kungahälla fanns vid den tiden ingen kraftigare försvarsanläggning. Den kastal som funnits på vad som idag heter Klosterkullen brändes efter ett anfall av venderna år 1135, ett folk från södra Östersjön.

Men med denna nya borg fick man ett effektivt lås i Nordre älv - på den tiden kort och gott kallad för Älven. Ungefär samtidigt påbörjades också ett antal andra borgar att uppföras under Håkons tid, bl.a. det enorma Tunsbergshus vid Oslofjorden, omfattande cirka 60.000 m² varav själva huvudborgen utgjorde 7.000 m² - att jämföra med Ragnhildsholmens 1.500 m².

Ett gammalt namn på Ragnhildsholmen är Eagnihlarholm medan den i Rimkrönikan från början av 1500-talet kallades för Nyklaborg, vilket lär vara en förvrängning av namnet Miklaborg - "den stora borgen". Men oftast har man inte gjort någon skillnad på staden Kongahälla och Ragnhildsholmen - man sade helt enkelt Kongahälla eller Kongahälla slott. Ragnhild själv tror man var en släkting till Håkon.

Inne i borgen bodde befälhavaren, men även styresmän med nära anknytning till kungamakten. Dessutom kunde mördare och andra oönskade element få en tids förvaring i borgen.

Ringmuren är byggd av sten medan tillbyggnader och reparationer är av tegel. Borggården mäter 36x40 meter och alltsammans vilade stadigt på det bohuslänska granitberget. Runt borgen har det legat förläggnings- och förrådsbyggnader, troligen byggda av trä.

Huvudporten varigenom kungar och stormän vandrat
var vänd ut mot Nordre älv och Kungahälla

I början av 1300-talet härskade den svenske hertig Erik på borgen. Erik fick Ragnhildsholmen med kringliggande land av kung Håkon Hålägg 1305 som tack för att Erik stödde Håkon i striderna mot Eriks bror, kung Birger av Sverige. Året därpå, 1305, fick han också norra Halland med bl.a. borgarna Hunehals och Varberg. Dessutom trolovades Erik med kung Håkons dotter Ingeborg för att ytterligare stärka banden. Det visade sig bli en kort vänskap. Redan 1307 belägrar kung Håkon, danske kung Erik Menved och brodern Birger Ragnhildsholmen tillsammans! Men även den alliansen blev kort - endast ca fem veckor...

Så dags i historien verkar dock Ragnhildsholmen börjat förlora i betydelse för Håkon. På Bagaholmen där Älven delade sig började en ny borg ta form ca 1308, det sedermera så ryktbara Bohus. I Erikskrönikan kan man läsa att det "Nya huset", dvs borgen på Bagaholmen,"är besvärande för hertig Erik och till hinders för trafiken på älven".

Men hertig Erik tyckte fortfarande att Ragnhildsholmen passade hans syften mycket väl där den låg i Norge, skyddad från brodern Birgers härar, och redan 1310 återtog Erik fästet. Men inte heller denna gång blev det någon längre period. I enlighet med villkoren i Oslofreden 1311 återlämnades borgen till Håkon, sannolikt före 1315 men antagligen redan 1312.
Den ödelades snart av eldsvåda, och stenen användes sannolikt för byggandet av Bohus.

År 1313 gifter sig hertig Erik med Håkons dotter Ingeborg. Han har då stora planer på att bilda ett eget västnordiskt rike, motsvarande ungefär dagens Västra Götaland. Men innan han kom så långt hade broder Birger lurat honom till Nyköping för ett gästabud år 1317 där han sedan svalt ihjäl året därpå.

Från Bohus kom, efter hertig Eriks död, hans hustru drottning Ingeborg att residera med sonen Magnus Eriksson, vald till kung av Sverige vid blott tre års ålder. Av Erik hade hon också fått Axevalla hus i morgongåva, samt borgen Hunehals i Halland med tillhörande land.

År 1311 nämns borgen på Ragnhildsholmen för sista gången.
Myntfynden i borgen visar att den antagligen övergavs någon gång före 1319.