Bilingual

 


SU(U)CH Trigger Notorious Alfred född:1997

Trigger Notorious Alfred, 1997-2009
Alfred var en klurig liten hund som ung. Han listade ut saker.

Han var väldigt lydig - när vi såg på!

Han upptäckte ganska snart att Morrgan hade saknat en kompis,

Morrgan gjorde verkligen allt för sin lille vän.

Alfred kunde verkligen linda Morrgan runt sin tass

Sedan blev rollerna ombytta. Sedan Morrgan gick bort och vi
skaffade den lille Kooikerhondje valpen Yesper blev  Alfred blivit den stora förebilden.

Och Yesper var hans allt! De tom. sov mycket tätt tillsammans.

Då var det Yesper som har lindade Alfred runt sin tass. Och Yesper fick för det mesta som han ville.

Enda gången Alfred protesterade ljudligt var när Yesper tvättade honom och var inne med tungan i munnen på honom. Isch!



Alfred varSvensk Utställningschampion.

Han har 5st cerifikat.

Blev BIR 5ggr, och BIM 4 ggr.

 

 

Trigger Notorious Alfred, 1997-2009

Alfred was an artful young dog. He figured things out.

He was very obedient - when we are watching!

He discovered pretty soon that Morrgan had been missing a friend,

Morrgan did everything for his little friend.

Alfred could surely wrap Morrgan around his paw
But then the tables was turned. Since the loss of Morrgan and we got
the little Kooikerhondje Yesper puppy, Alfred became the great row model.

And Yesper was his everything! They even slept very close together.
Then it's Yesper who had Alfred wrapper around his paw. And most of the time Yesper got what he wanted.

The only time Alfred did protests loudly was when Yesper licked him and was inside Alfreds mouth with his tongue. Yak! 

 


Alfred was Swedish Show Champion.

He got 5certificates.

He was BOB 5 times and

BOS 4 times.

 



Foto taget bara 4 dagar innan hans bortgång
The photo taken just 4 days before his passing.

  


 

 

Freckles Morrgan "Morrgan" 1993-2005

Morrgan var en väldigt aktiv hund, med ljudeffekter!

Han var mycket angelägen om att alltid vara i centrum och inte bli bortglömd.

Han älskade sin lille kompis Alfred och hade inte klarat sig utan honom.  Han var mycket olycklig

den dag då hans pappa Sampson gick bort.

Han tyckte om att gå små ärenden och att bära saker.

Han hjälpte gärna till att duka av när man ätit och kunde t.o.m. bära dricksglas.

Lite tröttsam kunde han bli när han var godissugen och gick och hämtade skor

för att få sig en litet godisbit,

5: e gången blev man lite less man på honom!

 

Morrgan varSvensk Utställningschampion.

Han har 5st cerifikat.

Blev BIR 14ggr, och BIM 11 ggr.

Han var utställd totalt 89ggr

varav 56ggr med CK.

Han hade dessutom ett flertal finalplaceringar både i gruppen och veteranfinaler.

 

 

Freckles Morrgan "Morrgan"  1993-2005

Morrgan was a very active dog, with soundeffekts!

He was very particular about always being in the centre and could not be forgotten.

He loved his little friend Alfred and could not managed without him.

He was very unhappy the day his father Sampson passed away.

He liked to be a little errand-boy and carry things.

He was happy to give us a hand clearing the table and could even carry drinking glasses.

He could be a bit tiring when he felt for a treat and fetched shoes to get some.

After the 5:th time you got a bit fed up with him.

 

Morrgan was Swedish Show Champion.

He got 5certificates.

He was BOB 14 times and

BOS 11 times.

He was shown at 89 shows and 56 times with Championquality.

He also got several placements in the gundog group and the veterans finals.

 

 

 

Himledalens Sampson-"Sampson"1987-1997

Sampson var vår 2: a welsh. Hectors lillebror och Morrgans pappa.

Sampson var i vissa sammanhang mycket ljudlig.

Han "sjöng" till olika signaturmelodier på TV.

Och när man sjöng - Ekorren satt i granen - så sjöng han med!

En liten lustig historia var när vi var med på en utställning och klubben hade något slags jubileum.

Till varje final tävling kom det ut en trumpetare och spelade en fanfar.

Jag fick ta Sampson och lämna lokalen!

Tyvärr lämnade han oss för tidigt. Han fick både borrelia och erlichia av ett fästingbett.

 

Han hade 3st cerifikat.

 Han blev BIR 13ggr, och BIM 7ggr.

Han varutställd totalt 88ggr

varav 71ggr med CK. 

 

 

Himledalens Sampson-"Sampson"1987-1997

Sampson was our 2:nd welsh. Hectors little brother and Morrgans father.

Sampson was in some relations very loud. He "sang" to different signature tunes on the TV.

And when you sang a childrens song called,"The Squirrel sat in a tree" he sang along!

A funny little story was when we were at a dog show and the club had some kind of jubilee.

To every final competition there was a trumpet man playing a fanfare.

I had to take Sampson and leave the premises!

Unfortunately he left us too soon. He caught both borrelios and erlichios from a tic bite.

 

He had3 certificates.

He wasBOB 13times and

BOS 7times.

He was shown at 88 shows and

71 times with Championquality. 

 

Himledalens Hector-"Hector" 1983-1994

Hector var vår 1: a welsh. Under valptiden hade han stor förstörarlust.

Många skor gick åt! Och mattor var en annan passion.

När jag en gång låg sjuk i influensa, hörde jag honom leka med något.

Men jag orkade inte gå upp just då.

När jag vaknade till liv hade han bitit av nosen

på en ca 1meter hög nallebjörn och tömt nallens huvud på dess innehåll!

Mycket, mycket små frigolit kulor! Det såg ut som om det snöat inomhus!

Som vuxen hund var han mycket snäll mot allt och alla.

Han var mycket försiktig och tålmodig mot små valpar 

och var idealisk att få valpar som var rädda för andra hundar att komma över rädslan.

Han älskade små kramdjur, och  lekte och bar omkring dem utan att någonsin ha sönder dem.

Han hade en stor nackdel! Han stal nappar!

Vi hade en lång tid en stor burk med nappar som han burit hem.

Kanske hade han hittat dem på gatan, men han drog sig inte för att stjäla dem från inte ont anande barn! 

 

Han hade 3st cerifikat.

 Han blev BIR 4ggr, och BIM 1ggr.

Han varutställd totalt 83ggr

varav 35ggr med CK.  

 

Himledalens Hector-"Hector" 1983-1994

Hector was our first welsh. During the puppy period he was a destroyer.

A lot of shoes were consumed! And carpets were another of his passions.

One time when I had the flue, I heard him play with something.

But I didn't have the strength to go up right then. When I woke up he had chewed away

the nose on a 1 meter high teddy bear and emptied the teddies head of it's contents!

 Very, very small polystyrene pellets! It looked as if it had been snowing indoors.

As a grown up dog he was very kind to everybody and everything.

He was very careful with small puppies and was ideal to get puppies that were afraid of other dogs to overcome their fear.

He loved small teddies, and he played and carried them around, without ever breaking them.

He had one big disadvantage! He stole comforters!

We had for quite some time a big jar with comforters that he carried home.

Maybe he found them on the street, but he didn't mind steeling it from an unsuspecting child!

 

 He had3 certificates.

He wasBOB 4times and

BOS 1times.

He was shown at 83 shows and 35times with

Championquality.

Pyret-Tibetansk Spaniel 1971-1983.

Hon var min första hund och hon kom till oss när jag var 13år.

Hon var med de första månaderna och hjälpa till att fostra vår första welsh.

Hector hade väldigt stor respekt för henne.

Pyret var en egensinnig liten hund som trodde hon var oövervinnelig!

En gång blev hon överfallen av en schäfer och försvarade sig som ett vilddjur

och lyckades ta sig ur oskadd!

Hon var väldigt fäst vid familjen och hemmet och tog inga promenader

med främmande människor.

Det enda som fick henne att glömma misstänksamheten mot vissa främlingar

var om det vankades en biltur! Det var vid flera tillfällen hon försökte lifta

med främmande bilar.

 

Pyret-Tibetan Spaniel 1971-1983.

She was my first dog and she came to us when I was 13 years old.

She was still with us and helped us to raise our first welsh.

Hector had much respect for her.

Pyret was a wilful little dog that thought she was invincible!

One time she was attacked by a German Shepard and fought like a wild animal

and managed to get out unharmed!

She was very attached to the family and her home, and would never take

a walk with a stranger.

The only thing that could make her forget any suspicion for strange people

was if  she could get a car ride!

Many times she tried to hitch-hike with unknown cars.